På väg
Dottern är på väg till Sverige över helgen. Utan sin pappa. Utan mej. Det är inte första gången hon är på vift, men konstigt nog blir det lite ... sorgligare ju äldre hon blir.
Jag börjar förstå att hon inte alltid ska bo i samma hem som jag. Och varje gång hon åker bort känner jag hur tomt huset kommer att bli när hon inte bor här längre.
Livet är att lära sej så mycket som möjligt om förluster och kärlek.
Så mycket som möjligt. Ibland känns det som just ingenting alls.
Jag börjar förstå att hon inte alltid ska bo i samma hem som jag. Och varje gång hon åker bort känner jag hur tomt huset kommer att bli när hon inte bor här längre.
Livet är att lära sej så mycket som möjligt om förluster och kärlek.
Så mycket som möjligt. Ibland känns det som just ingenting alls.
Kommentarer
Postat av: Firren
Hej! Min storasyster flyttar ut om ungefär tre dagar. Även om hon inte ska flytta långt så känns det. Istället för att vår familj ska vara fem stycken, så kommer vi att vara fyra. Konstig kännsla. Men man kommer att vänja sig och hälsa på! KRAM:)
Postat av: Poetcarina
Ja, det är en stor och vikig förändring när någon flyttar ut. Jag tror som du, att man vänjer sej och det känns bra igen ganska snart, men man får nog lov att känna sej lite ledsen och förvirrad ett tag också. Kram, kram!
Postat av: Mia
Döttrarna känns också så "mer vuxna" på resor. De uppför sig och beter sig väldigt bra. Det är väl tecken på att det lärt sig något bra hemifrån kanske...:)
Postat av: Poetcarina
Ja, de ÄR duktiga och vettiga och fina, tjejerna våra!
Trackback
