Björk
Det står en björk utanför fönstret. Den har precis vecklat ut årets löv, i långa girlanger till kvistar. Den rör sej nästan otåligt i kvällsvinden nu, och lyser grön i gråvädret. Jag kan öppna fönstret och dofta på den, men jag låter bli.
Den är något av det vackraste jag sett.
Den är något av det vackraste jag sett.
Det kvällnar över Lumparn
Har suttit nere vid Lumparn ikväll, i goda vänners lag. Himlen var ljus, det ljusaste jag sett på länge, men än ljusare var Lumparn. Som om vågorna samlat hela dagens ljus, och nu lät det skimra upp över ytan. Liksom delade med sej av dagen, just när det som bäst behövdes.
Som avkastning av satsat kapital, fast på riktigt.
Oplockade blommor
Jag är stressad, den kommande veckan är det för mycket, särskilt nu när jag oroar mej för allting på samma gång. Sedan blir det en sak i taget, och ska väl gå på något sätt.
Men nu vill jag helst tänka på vitsipporna. Det är fantastiskt hur de plötsligt slår ut som från ingenstans, alla på en gång, och markerna lyser. Buketterna man plockar blir så fina, runda och fylliga, och den vackra färgbrytningen med skirt vitt mot djupt grönt. Men de vissnar ju genast man plockar dem, slocknar tvärt man brutit stjälken. De vitsippor man sätter i vas är själlösa skal av blommor.
När jag var barn drömde jag om att ha en brudbukett av oplockade vitsippor när jag en gång gifte mej. Oplockade.
Men nu vill jag helst tänka på vitsipporna. Det är fantastiskt hur de plötsligt slår ut som från ingenstans, alla på en gång, och markerna lyser. Buketterna man plockar blir så fina, runda och fylliga, och den vackra färgbrytningen med skirt vitt mot djupt grönt. Men de vissnar ju genast man plockar dem, slocknar tvärt man brutit stjälken. De vitsippor man sätter i vas är själlösa skal av blommor.
När jag var barn drömde jag om att ha en brudbukett av oplockade vitsippor när jag en gång gifte mej. Oplockade.
